Barnvaktsbrist!

Ja vid vissa tillfällen önskar man sååå mycket att man bodda närmare föräldrar/svärföräldrar.
Det är lite kris i morgon kan man säga. Ellie är nämligen fortfarande dålig. Fick nog fel pencillin så det har inte hjälp nåt. Får förmodligen en annan sort i morgon. Men men...
Både jag o fredrik har viktigt saker vi måste på i morgon.
Fredrik har ett viktigt byggmöte i Ljungby, så det blir ju liiiite svårt o ställa in liksom.
Och ja ska til schenker vid 12. Vi ska sedan skirva ett projektarbete hela hösten om detta, så det är ju rätt vikigt, annars vet jag ju inte vad jag ska skriva.

Är inte ofta vi VERKLIGEN behöver barnvakt. Har hänt 2 ggr innan som vi verkligen behövt. Och det var när jag födde och när jag skulle på ultraljud. Ultraljudet fick jag gå på själv, vilket jag tyckte var jätte trist. Kommer ihåg att då grät jag. Frågade alla jag kände o alla sa nej, fast att det handlade om en kvart ca. Frågade verkligen alla möjliga då...båda nära vänner och andra.

När jag födde så fixade ju Fredriks syrror det. Dom är ju fantastiska och underbara på alla sätt. Ställer upp på alla sätt. Men bor ju lite långt bort.
Idag har jag oxå jagat folk, men utan lycka. Fast jag ska ge en STOR ros till Caroline som än en gång erbjöd sig att åka hit måndag-tisdag trots avståndet. Så vi tänkte lösa det så, men sen kände jag att det var lite väl omständigt. Inte ska hon behöva köra 40 mil för att passa ellie några få timmar. Känns dumt faktiskt.
Så det vill jag inte. Så roligt är det inte att köra bil. Men man vet att Caroline ställer upp, det gör hon. Snällare människa finns nog inte.
Att hon kom upp hit när jag födde barn betydde mer än nåt annat. Min största rädsla inför förlossningen var hur Elliot skulle ha det, då han aldrig varit hos barnvakt innan. Men med Caroline kände jag mig lugn. Så det kändes så underbart skönt och bidrog nog mycket till att jag fick en bra förlossning då jag kände mig trygg.
Så än en gång: Tack underbaraste Caroline :)

Men i morgon stannar jag hemma. Det får bli så. Finns inga bra alternativ.
Så är det när man bor långt ifrån släkten och inte har några andra som kan ställa upp. Simon hade utan tvekan ställt upp om han bara varit hemma.

Men som tur är behöver vi inte barnvakt ofta. Ca 1 gång vartannat år haha...så det är ju rätt lugnt. Vi brukar alltid lösa det på egen hand om det inte är KRIS. Hatar att fråga om sånt!
Och man får ju skylla sig själv när man bosätter sig så långt ifrån föräldrar hehe. Dom flesta jag känner får ju oftast hjälp av just föräldrar. Men det går ju inte för oss...vill inte att nån ska köra så långt faktiskt. Då ska det gälla förlossning. Men inte annars.

Vill oxå tillägga att Fredriks föräldrar oxå är såna som alltid ställer upp...skulle man fråga dom skulle dom nog köra över hela jordklotet för att hjälpa till. Dom bryr sig inte alls om att det är avstånd. Är fler än en gång dom har erbjudit sig. Men som sagt så känns det inte bra att låta nån köra så långt. Men tanken är god och dom är underbara!!!
Så vi kanske helt enkelt skulle ta o flytta till Osby. Då hade jag ju kunnat ta det där jobbet jag så gärna vill ha i Älmhult. Och vi hade haft svärisar och Caroline nära.
Jag ska nog ta o övertala mannen att Osby är "the place to be" hahaha.

Måste oxå tillägga att min mamma erbjuder sig varje gång hon är ner här att hon ska vara barnvakt om vi vill hitta på nåt. Hon pluggar ju på distans här nere nu, och är här var 4:e vecka. Så hon tjatar varje gång att vi kan göra nåt och hon kan ha barnen. Så det är ju jätte snällt. Men jag är enormt dålig på att ta emot hjälp om det inte är kris.
Men kanske vore bra att göra nåt tillsammans utan barn nån gång. Men känns onödigt att lasta nån när man egentligen inte behöver. Så känner jag jämt. Så då blir det att man låter bli.
Men jag kanske ska bättra mig på det. Dom säger ju att det är viktigt att göra saker tillsammans ibland. men men...

Nej nu ska jag ta och dyka ner i historia boken. Trist...men ett måste!